Nu i de senaste dagarna så har Stockholm Pride inletts i vår huvudstad. En vecka kantad av färger, HBTQ & Sex. Min stora fråga angående detta är: Varför denna stora betoning på sex. De spelar dildokubb och har stora sex fester på kvällarna. 

Handlar inte något så otroligt viktigt som Pride om att visa stolthet över den man är och vara öppen och tollerant mot alla? Blir det då bättre av att man genom en pridevecka späder på alla fördommar och allt hat om att homo människor i Sverige springer runt i fjäderboar och klär av sig halvnakna. Är detta något som gör tolernasen i Sverige och i världen bättre för HBTQ människor? 

Tacka vet jag parader som verkligen står för det som pride handlar om för mig. Kärlek och tolerans. En parad för hela familjen och inte för de sellektivt utvalda personerna som har råd att entra Sthlm pride och som lockas dit av allt sex och snusk.

Nej, jag är inte bitter och inte heller är jag avundsjuk. Jag känner bara absolut ingen tillhörighet till detta som ska vara "min" parad.

Tills nästa gång

Har ni någonsin jobbat eller umgåts med någon som ni verkligen inte klarar av? Vi som människor är ju alla olika och det leder ju till att vissa människor går bara inte ihop med andra människor. För mig är det väldigt viktigt att jag trivs både med jobbet och med kollegorna, dock så hade jag en på mitt förra jobb och en nu som gör att livet känns lite som en pain-in-the-ass när man jobbar tillsammans med denne. Det kan vara sådana enkla saker som att inte kunna ta emot kritik eller att hen inte förstår vad de faktiskt ska göra på sitt jobb. 

För mig så hamnar jag i en position där jag inte vet om jag skulle vilja jobba mera på mitt nuvarande jobb eller om jag ska söka mig efter nya erfarenheter helt enkelt. Livet är väldigt kluvet ibland.

Tills nästa gång

Ingenting i mitt liv är så självklart som att du är en del av den. När allt annat är rörigt och förvirrande så finns du ändå där och reder ut mina tankar. Jag står i valet och kvalet mellan vad jag vill göra. Jag har en lite tjänst på ett företag jag trivs på och önskar att jag hade mer, men skulle jag trivas med mer? Eller ska jag söka mig någon annanstans och hitta nya erfarenheter och möjligheter istället? 

Jag vet inte vad jag vill, men jag vet att jag har dig.

Jag måste sluta vara så orolig. Sluta planera hela min existens och framtid. Jag har så mycket att skatta mig lycklig med att jag måste börja se de sakerna i livet istället. Dags att sluta klaga och njuta av det som faktiskt är min vardag...

Tills nästa gång

Vissa dagar vill man bara krypa upp i ett hörn och stanna där. Stanna kvar och gömma sig. Glömma allt ansvar och allt man lovat. Att få sitta i ett hörn och bara känna att allt är bra.

Det är svårt att vara positiv när man känner att något saknas i ens liv. Jag har altid trott att mitt liv var bra förut, jag trodde att det jag saknade förut va kärleken. Nu har jag kärleken, men ändå saknas något och jag vet inte vad.

Jag är kär och otroligt rädd. Rädd att trilla tillbaka i gamla vanor av att vara själv. Att bara tänka på sig själv och därför jobba så mycket som möjligt. Jag får ingen tid till att njuta av min vardag. Kanske är det det jag saknar.. En vardag?

Jag är en före detta arbetsnarkoman som försöker att bli bättre. Men så fort jag får en stund ledigt så sätter arbetsmyran i mig igång. Jag får inte sitta stilla. Det går inte. Jag tar på mig mer och mer och sätter jag snart inte stopp så är jag rädd för att den där omtalade väggen närmar sig. Jag måste lära mig av mina misstag och gärna innan dem sker!

Tills nästa gång

Sitter nu på utbildning nummer 2 med Friskis och allt känns bara jättebra. Musiken är nu färdig till båda mina pass i hösten och en hel del rörelser redan klara! Massa härliga intryck och inspiration både från denna helgens dansutbildning och föregående helgs Jympautbildning, så kul att vara med inspirerande människor som har drivkraft och vilja!

Utöver en härlig utbildningsatmosfär så saknar jag givetvis min älsklig där hemma, men som man säger, man får se det från den ljusa sidan och om ca 11 dagar så blir vi ju till och med sambos, så det är nog kanske överkomligt!

Nu tågar snart livetståg framåt och utbildningen går vidare inte lång tid kvar till en väldigt spännande och givande sommar, känns väldigt bra det här asså.

Tills nästa gång!

Ja, utbildning det är väl något fantastiskt och ubderbart! Som tur så är inte all utbildning så extremt konventionell utan viss utbildning kan nog vara väldigt simpel. Just nu är jag på en ledarutbildning för att bli Jympaledarutbildning inom Friskis & Svettis. Det är något så otroligt roligt och utmattande, men man lär sig ju av allt.

Det som gör det hela väldigt jobbigt det är det faktum att min älskade man är så otroligt långt borta från mig. Jag saknar honom verkligen så det gör ont, det får mig att reflektera över; tänk om jag aldrig fick honom tillbaka. Tänk om denna känslan jag har nu skulle hålla i sig för evigt! Nej, på söndag så får jg ta honom i min famn igen och DET kommer att bli fantastiskt!

Ofta när man skadas på olika sätt så är det väldigt svårt att anpassa sig utefter den. Jag har fått en inflammation i handleden vilket gör att jag inte kan använda min hand lika bra som förut. Är svagare och kan inte greppa ordentligt med handen. Är detta något som jag låter styra mitt liv? Nejdå! Igår och imorgon så är jag med och leder ett Euruvision temapass på Friskis! Otroligt kul, men även om min handled säger ifrån så gör jag det bästa jag kan av situationen. Och tro mig, jag glömmer väldgt ofta att jag har ont.

Tills nästa gång!