Jag är så otroligt kär. Så fantastiskt förälskad i min älskade man. Jag vet att det kan låta väldigt klyschigt att skriva om något som det här på en blogg, men detta ska försöka bli lite mina tankar på kärlek.

Att få en möjlighet att dela sitt liv med en man en älskar är något otroligt fantastiskt och det är något som man inte borde ta förgivet, vilket är väldigt lätt. Det är i perioder då man är i från varandra som man märker att man verkligen älskar och är så otroligt beroende av varandra. Jag har inte träffat honom sen i fredagsmorgon nu (känns som en evighet sen) och man märker verkligen hur det har påverkat mig. I går kväll kändes det som en halv evighet tills nu i eftermiddag då han ska komma hem igen. Jag mår inte lika bra när han är ifrån mig som när vi är med varandra.

Vart jag vill komma med detta, mer än att bara skriva en kärleksförklaring till den människa som gör mig komplett, är väl mer att uppmana folk och människor runt om i världen att inte ta varandra för givet för mycket. Det är viktigt att hålla gnistan vid liv. Tänk på att din bättre hälft älskar dig också och visa det för varandra genom allt.

Som avslutning vill jag rikta mig till min älskling: Tack för att du är du! Och tack för att du finns i mitt liv. Jag älskar dig mer än allt! <3

Det är nog det absolut mest klyschiga en människa kan säga. "Det löser sig". Det spelar ingen roll hur jävligt någonting har blivit, det svaret finns alltid där, nära till hands! Och på något sätt så gör ändå den där uttjatade mening så att det känns lite bättre iaf. Konstigt va. Jag skulle kunna gissa på att i lägen när man behöver tröst så är nog inte alltid det viktigaste vad som sägs, utan att något säga av någon som bryr sig.

Tills nästa gång

Att få spendera en dag i sällskap med Örjan Herlitz från Stockholm, testerpedagog är ändå ett litet privilegium. Dock när solen skiner och min älskade man är helt ledig så hade jag kanske hellre varit med honom och myst i vårvädret. Men ibland så får man väl offra sig lite helt enkelt!

Men man får väl se det från den ljusa sidan, vi har ju ändå hela livet framför oss, man kan ju klara sig en dag utan varandra i alla fall. Även att det är lite jobbigt! Haha.

Oavsett vad så älskar jag honom mer än allt, men ibland så måste man känna pengar ibland och det får faktiskt gå före ibland! Sorgligt.

Tills nästa gång

Tänk, livet har så mycket gott att erbjuda. Jag kan skatta mig lycklig som har ett jobb, en pojkvän, en egen lägenhet och fritidssysslor så jag knappt har tid med något annat. Ofta klagar jag över att jag är stressad och inte hinner, men ärligt talat så får jag ju skylla mig själv. Jag har ju själv valt att ha så här mycket. Men, jag är en människa som trivs med att ha fullt upp så, men lite ledighet skulle ju inte skada, det får det bli till sommaren.

Snart är det maj och den månaden bjuder på mycket! Mycket jobb, mycket teater och två ledarutbildningar inom Friskis & Svettis. Japp, jag ska bli gruppträningsledare på föreningen och det känns otroligt roligt! I vår friskisförening så finns det många som är väldigt drivande och verkligen satsar på att få föreningen att kännas levande och det känns otroligt skönt. Jag är så taggad!!

Tills nästa gång

Som skådespelare så får man uppleva ganska mycket olika roller och erfarenheter. Är för femte året i rad med i en föreställning under sommarhalvåret. Hela juni så spelar vi itensivt ett underbart härligt gäng som jag i mellan åt kan kalla min andra familj. Repetitionsperioden är ofta fylld med uppgångar och ner gånger men fy vad fantastiskt det är att få komma in till scenplatsen och se vart man faktiskt ska få spela någonstans!

Tills nästa gång!

Jag blir väldigt lätt understimulerad. Att sitta hemma en hel dag utan att göra någonting är för dem flesta något underbart. För mig som före detta arbetsnarkoman så är det väldigt jobbigt. sitter jag hemma en dag utan att göra något så känner jag hur mycket det kliar i mina fingrar. Jag får panik, nästan. Jag vet knappt vart jag ska ta bvägen tillslut och likadanat är det på jobbet ibland. Vissa dagar så vet man knappt vart man ska börja och vissa dagar, som idag så kliar det i fingrarna, det finns knappt något att göra, mer än att stå och vara trevlig och det är ju ingen utmaning.

Vad som glädjer mig dock är att min bättre hälft fick en dag ledig till. Det innebär att jag får åka hem och mysa med honom ikväll efter jobbet. Och det kommer att behövas.

Tills nästa gång

Det finns så mycket som jag är så nöjd över i livet. Det finns så mycket som gör att jag kan vara glad och där jag har mer än vad många andra har att glädjas åt. Ändå så kan jag inte med mig att alltid säga att jag är lycklig. För mig så är lycka något som man får förtjäna. Det är en känsla man kan känna när man uppnår någonting som antingen ger dig själv eller någon du bryr dig om en positiv känsla. När vi kan känna så, då kan vi säga att vi är lyckliga.

Vad är det då som gör någon lycklig. Kan man säga att man är lycklig när man fått det där Tv-spelet man alltid önskat sig? Kan man säga att man är lycklig när man är kär? Kan man säga att man lycklig när allt det där ytliga har fallit på plats? Jag tror att lycka är något mycket djupare än så. Jag tror att lycka är något som man inte kan bestämma att man ska vara. Jag tror att lyckan är något som bara dyker på en. Lite som man brukar säga om kärleken; ”Den kommer först när du slutar leta”. Jag tror att lycka har exakt samma bakomliggande mening. Man blir först lycklig när man slutat leta efter den, för då har du ju ingen mer lycka att söka efter om du nu redan uppnått den.

Lyckan är dock ett väldigt brett begrepp som berör många. Alla människor vill ju vara lyckliga men om vi nu inte kan styra vår lycka hur kan vi då bli det? Jag tror att man måste ta vara på de små sakerna . Att se allt i en mindre skala. Om vi är lyckliga över små saker så kanske vi blir lyckligare i det allmänna livet också.

Tills nästa gång

Jag har arbetslivserfarenheter som har gett mig en otrolig stressförmåga, jag kan multitaska och se problem som behöver lösas och lösa dem fort. Jag är van att jobba snabbt och effektivt i alla lägen. Det måste man. Det kunde komma tillfällen på mitt förra jobb då det strömade in ungefär 100 hungriga personer som vill ha sin mat snabbare än vad den går att laga.

Välkommen till snabbmatsbranchen!

Där unga människor jobbar för dåliga löner och sliter med otrevliga gäster och man får ingeting tillbaka. Cheferna, i alla fall på min restaurang, gav dig aldrig någon positiv feedback och visserligen gav vi aldrig dem något tillbaka heller, men det är väl inte riktigt mitt jobb att få min chef att må bättre och trivas på sin arbetsplats det är väl ändå ett jobb som hen ska lägga grunden till?

Nu är jag på ett annat ställe. Ett annat jobb med en helt annan kultur. Jag trivs något så enormt mycket men jag kan bli otroligt understimulerad ibland. Det är inte direkt ett jobb där man stressar, sliter och svettas. Det är ett jobb som man kan vara trevlig och glad. Ett jobb med mycket, mycket kundkontakt. Ett jobb inom service som jag älskar så otroligt mycket och med fantastiska kollegor som lyfter dig till skyn för minsta lilla. Jag kan verkligen säga att JAG ÄLSKAR mitt jobb!

Tills nästa gång